New Yorks födelse

New York new amsterdam

När den förste europén landsteg vid det som idag utgör New York City hade olika indianstammar bebott området i över 10 000 år. Italienaren Giovanni Da Verrazzano upptäckte platsen redan 1524 under en av sina expeditioner, men det var först efter att engelsmannen Henry Hudson återupptäckt området 1609 som New Yorks historia tog sin början. Hudson var på jakt efter en ny handelsväg till Ostindien åt det Nederländska Ostindiska Kompaniet, när han stötte på den naturliga hamnen vid den blivande Hudsonflodens mynning. Ursprungsinnevånarna, Lenapeindianerna, visade sig dessutom vara skickliga jägare och den stora tillgången på bäverskinn, som var en eftertraktad handelsvara i Europa på den tiden, fick Hudson att snabbt rapportera nyheten till sina uppdragsgivare. 

New Amsterdam grundas

Till en början utgjorde pälshandeln holländarnas primära intresse för området, som de döpte till New Netherland. År 1613 upprättades den första handelsutposten på Manhattan, på samma plats där World Trade Center senare skulle byggas. Fler utposter byggdes också längre norrut längs Hudsonfloden och i början av 1620-talet började de första familjerna anlända till området. Man insåg dock snart att fler europeiska kolonialmakter hade fattat tycke för New Netherland och 1625 uppfördes Fort Amsterdam på Manhattans södra udde för att skydda kolonin. Bosättningen som snabbt växte upp kring fortet fick namnet New Amsterdam. Idag räknas 1625 också som året för New Yorks grundande. 

Holländarna köper Manhattan

Kulturkrocken och språkbarriären mellan ursprungsbefolkningen och holländarna var ett ständigt gissel och många gånger startade konflikter på grund av simpla missförstånd.1926 bestämde sig därför generaldirektören för det nybildade Nederländska Västindiska Kompaniet, Peter Minuit, för att köpa Manhattan från Lenapeindianerna för att säkra nybyggarnas lagliga rättigheter på ön. Betalningen bestod av handelsvaror till ett dåtida värde av 24 dollar.

Kiefts krig

När Willem Kieft tog över som generaldirektör 1938 tog den relativt vänskapliga relationen mellan indianerna och kolonisatörerna en katastrofal vändning. Kieft hade fått i uppdrag att dra ner på kostnaderna i den nya kolonin och den första åtgärden var att börja beskatta den inhemska befolkningen. När Kieft stötte på motstånd började han använda minsta konflikt som ursäkt för att propagera krig mot Lenapeindianderna. 1643 gick han emot både kolonisatörerna och sina egna rådgivare och attackerade indianska bosättningar både på Manhattan och i nuvarande Jersey City. Drygt ett hundratal indianer förlorade livet i vad som senare skulle bli känt som Pavonia massakern. Massakern ledde till att de olika indianstammarna i området gick samman i en organiserad motattack och kriget var snart i full gång. 1645 lyckades man efter upprepade attacker och tusentals dödsfall äntligen få till en skakig fred, men relationen mellan nybyggarna och indianerna blev aldrig densamma. Kieft kallades hem till Nederländerna för att stå till svars för sina handlingar, men dog när hans skepp förliste på vägen. 

Britterna tar över - New York bildas

År 1664 dök plötsligt fyra brittiska krigsskepp upp i hamnen och uppmanade kolonisatörerna att ge upp New Amsterdam till den engelska kronan. Befolkningen bönföll den dåvarande guvernören, Peter Stuyvesant, att inte svara med eld och övertagandet skedde under förvånansvärt fredliga omständigheter. Engelsmännen köpte också upp marken av Lenapeindianerna, som därmed tvingades flytta allt längre norrut och på så sätt fördrevs från området på fredlig väg. I juni 1665 fick staden sitt nya namn - New York City - efter Hertigen av York, som fått New Netherland i gåva av sin bror, den brittiske kungen. 

Kommentarer

Fyll i fälten nedan för att kommentera. Kommentarer kan ta upp till 48 timmar att bli godkända.


Administratör

Bli den första att kommentera den här artikeln.