Den europeiska immigrationen

ellis island immigration

I mitten av 1800-talet var det hårda tider i stora delar av Europa och på andra sidan Atlanten hägrade Amerika, det förlovade landet - här fanns mark, arbeten och drömmar för alla som kunde ta sig hit. Den första vågen av immigranter bestod främst av irländare och tyskar - tyskarna hade misslyckats med en revolution och i Irland hade de knapra potatisskördarna gjort att folket svälte. Många hoppades på ett nytt liv i USA och mellan 1847 och 1860 hade över 2,5 miljoner immigranter passerat New Yorks hamn. Majoriteten fortsatte sin resa inåt landet, men hundratusentals stannade i staden, många helt enkelt för att de var tvungna då de varken hade mat eller pengar för att kunna ta sig vidare. De som hade det lite bättre ställt startade företag, en del bildade gäng, andra tvingades arbeta för minimilöner för att överleva. 

Men de flesta som kom från samma land bosatte sig i samma kvarter för att behålla tryggheten och gemenskapen hemifrån. De flesta tyskar slog sig till exempel ner i den nordöstra delen av staden, som blev känd som "Little Germany". 

Flod och ebb

Immigrationen fortsatte under de kommande årtiondena och hjälpte till att forma New York City till den mångfacetterade och fascinerande stad den är idag. Men den verkliga flodvågen rullade in under 1880-talet och nådde sin kulmen i början av 1900-talet, innan den dämpades till följd av "the Immigration Act", som infördes 1924. Den nya lagen innebar att antalet årliga immigranter från varje land inte fick överstiga 2% av de som redan bodde i USA år 1890. Syftet var att minska massinvandringen från vissa länder, framför allt i Syd- och Östeuropa.

Ellis Island 

Sedan 1855 hade staten New York hanterat kontrollen av drygt 8 miljoner immigranter via Castle Garden Immigration Depot på södra Manhattan, men när den federala regeringen tog över 1890 bestämde man sig för att investera i en riktig immigrantstation, för att kunna hantera det allt större antalet människor som anlände varje år. I januari 1892 slog USAs första federala immigrationsstation upp portarna på Ellis Island i New Yorks hamn. Den gigantiska träbyggnaden hade tre våningar och alla tänkbara faciliteter och redan första dagen passerade 700 personer genom kontrollstationen. I juni 1897 eldhärjades dock Ellis Island och byggnaden brann ner till grunden. Med den försvann också de flesta immigrantarkiv som registrerats sedan 1855. Den nya byggnaden uppfördes därför i brandsäker sten och tegel och den 17 december 1900 öppnades Ellis Island på nytt. Sedermera utökades också öns area till 11,1 hektar, bland annat med hjälp av deponi från byggandet av New Yorks tunnelbana, och fler byggnader tillkom efter hand. 

The Island of Tears

När immigranterna anlände fick de svara på 29 frågor var, inklusive namn, yrke och hur mycket pengar de hade med sig. En person som inte troddes kunna försörja sig i landet kunde nekas inresa. Samtidigt gjorde militärläkare en visuell "hälsoundersökning" i köerna och märkte misstänkt sjuka individer med krita på kläderna. Ca 2% av den drygt 12 miljoner immigranter som anlände till Ellis Island mellan åren 1892 och 1924 fick vända och åka hem igen, ofta på grund av hälsoskäl, såsom psykiska problem och obotliga eller smittsamma sjukdomar. Andra hölls kvar i karantän på Ellis Islands sjukhus, där ca 3 000 personer avled innan de fick se det förlovade landet. För de flesta utgjorde Ellis Island en portal till ett nytt liv, men för vissa blev den en symbol för grusat hopp och besvikelse. 

Genom åren fick ön bevittna många förtvivlade avsked när familjer splittrades och drömmar krossades, vilket så småningom gav den öknamnet "the Island of Tears". Ellis Island fortsatte att ta emot immigranter, och fungerade samtidigt som en portal för personer som skulle deporteras eller utvisas, fram till 1954, när stationen slog igen portarna för gott. Numera huserar ön ett museum.

Kommentarer

Fyll i fälten nedan för att kommentera. Kommentarer kan ta upp till 48 timmar att bli godkända.


Administratör

Bli den första att kommentera den här artikeln.